hej igen, ett tag sen nu och tänkte börja med att förklara mitt förra inlägg, det har med press, måsten och allt såndär skit. Och jag kan säga att det inte är första gången jag har känt mig sådär, så stressigt att jag inte orkar med, släpper bara allt och låter gråten komma. för att jag inte har uppnått det jag har velat, har så mycket måsten på mig själv, sånna måsten som jag tycker är viktiga, fast egentligen kanske de inte är så viktiga. Måsten som att ha höga betyg, att få G är som ett IG för mig, ett misslyckande, jag har allt för höga krav på mig själv har jag insett, sen så ska man ta hand om sig själv, se snygg ut, ha nya snygga kläder och allt sånt där och så måste man träna, mår skit när jag inte har tränat, det är väl ännu mer så nu när man ska få betyg för det. Men jag kan sammanfatta det som att man ska vara bäst på allt, samhället sätter väldigt stor press och jag sätter väldigt stor press på mig själv. Nej ibland blir det bara för mycket, så då släpper man allt, men efter känns det faktiskt bättre, blir lite som en nystart.

Och så måste jag säga att nu på den sista tiden har jag inte varit den bästa vännen, inte hört av mig så ofta som jag skulle ha gjort, engagerat mig, men måste säga att jag inte har orkat, en väldigt dålig ursäkt jag vet, men så är det..den senaste tiden har all tid på fritiden ägnats åt plugg och sen när jag är färdig med det, så är jag så slut att jag inte orkar göra något, tänker att nu ska jag ta och prata/skriva på msn med mina kompisar, men det blir aldrig så, så jag vill säga förlåt och ja de kanske inte är det bästa att skriva förlåt i en blogg, jag vet. jag tycker det är väldigt dumt att exploatera sitt hela liv på internet, men kalla mig dum då, för nu orkar jag inte mer, jag är inte perfekt.

Ja oj det blev ett långt inlägg det här, och kanske lite rörigt, men det känns bra att få skriva av sig lite.

Puss på er för att ni finns <3